En trött dag.
Ibland förstår jag inte mig inte på folk. Det finns många roliga typer som ringer in till kundtjänst.
Bland annat de typer som bokstaverar sina adresser och fortsätter när det kommer til G-A-T-A-N. Ska man ta detta som en förolämpning eller vad är meningen?
Eller de kunder som frågar en frågor och precis när man är i gång att svara, överröstar de en genast med fler frågor utan att bryr sig om att få svar? Roligt fenomen det där, man ringer in till kundtjänst frågar frågor som man inte ger mig någon chans att svara på innan man 1) svarar på dem själv 2) frågar fler frågor
En annan typ av kunder som jag har haft (o)turen att få på senaste tiden är mundiarré-kunder.
Kund: Ja hej jag knappade nog in fel här oj så tokigt det kan bli..
Jag: Ja men det spelar ingen roll, du kommer till mig ändå. Vad gäller saken?
Kund: Jo jag kan ta det hela från början... (här tänker jag..OH NO fuck nu väntar en kvarts mundiarré)..blabla, när jag var 10 år, ärvde min farfars far Gunnar en gård utanför Rättvik som i sin tur blablabla...och nu blablabla...när jag födde min dotter Erika drog min man...blabla..och nu målar de huset gult....blabla
Jag: Mm..ok..mm..ok, vad är det du vill göra NU?
Kund: Jo men låt mig prata klart...
Jag: Ok..
10 minuter senare slutar det i allafall med att kunden vill göra en av det enklaste ärendena. Pleaaase, säg detta från början! Det hade jag liksom redan fattat av första meningen du sa...DAH!
Här ser ni mig en vanlig dag på jobbet...
